Hur arbetar vi?
Ytan som hallen ligger inom är c:a 42 meter gånger 13 meter. I volym blir det 1000 kubikmeter kulturhistoria som grävs ut. För att fånga upp de minsta fynden vattensållas jorden. Då missar vi inte fiskben, pärlor och guldgubbar.
Uppåkra är känt för sin rikedom på smycken och guldföremål. Trots det vet vi arkeologer att de största upptäckterna gömmer sig i ett mindre uppmärksammat källmaterial. För oss är jorden guldet! Kulturlagren själva bär mycket information, därför gör vi särskilt tydlig prioritering på frågor om ekologi, ekonomisk flexibilitet och närmiljö. Genom noggrann utgrävning och dokumentation avtäcker vi lager efter lager av mänskliga handlingar medan vi tar oss ner genom tiden och gör det osynliga synligt. Idag kan vi göra mer av våra analyser av lagren än tidigare.
Vi vill vara innovativa och forma framtidens fältarkeologi med de senaste naturvetenskapliga metoderna. Det gör vi i samarbete inom Lunds universitet med MAXLab IV, ESS och andra laboratorier där röntgen och synkrotronljus avslöjar material och beståndsdelar ner till elektronnivå. Analys av ben, växtrester, pollen och mikroskopiska föremålsrester avslöjar mönster för djuravel, växtodling och rumsindelning i hallen. Öltillverkning kan beläggas genom närvaro av sockerkristaller i mältat korn. Får vi möjligheten kan vi till och med hitta DNA från den kvinna som på vintergillet år 420 spottade på golvet i hallen. Vi kan komma åt vad hon åt, var djuren kom ifrån och hur de mådde. Vi söker efter förglasad aska, nedfallen då den stora katastrofen drabbade Världen år 536.
Det vi finner dokumenteras med nyskapande digital teknik, som ger oss möjlighet att återge lämningarna i 3D för rapporterna. Här ligger Institutionen för arkeologi och historia internationellt i framkanten av utvecklingen. Berättelsen om hallen på höjden i Uppåkra kommer att publiceras för både experter och de som vill veta mer om platsens historia och betydelse i järnålderns Europa.
