Vad är en hall?
Hallen var den viktigaste byggnaden på gården, oftast upphöjd för att beskådas på långt håll. Ibland var hallen istället ett större rum i byggnaden. Där samlades man för gemensamma måltider, fester, berättande och rådslag. En hall måste ha ett stort rum där detta kunde hända. Ofta finns en stor eldstad för uppvärmning i rummet. När den gamla byggnaden förfallit byggdes en ny hall på samma plats. På så sätt bibehöll man kontinuiteten och kontakten med tidigare generationer. Just anknytningen bakåt i tiden var viktig för maktens berättigande och överflyttning på nya generationer. Därför finner arkeologerna många golvnivåer packade på varandra och omflyttade stolpar. I hallen hittar vi också glasskärvor efter bägare som använts vid festligheterna.
Här kan man se de översta lämningarna av hallen som vi undersöker! Klicka på bilden för större format!
Hallen i Uppåkra är egentligen flera byggnader ovanpå varandra. De yngsta från folkvandringstid ( ca 400 till 550 e. Kr) och vendeltid (ca 550 till 800 e Kr.) ser man på denna första översiktsbilden tagen av Julius Lundin.
Vi ser husresterna från söder med väster till vänster och öster till höger. Hallen ligger diagonalt över bilden, med flera stora stolphål centralt placerade. Stolparna har bytts ut i omgångar och flest gånger i östra delen som är mer genombruten av hål. De ljusa ytorna är rester efter lergolv. I norr och söder om dem kan man följa husets långsidor i skiljet mellan leran och de mörka jordlagren som funnits utanför byggnaden. Där syns också mindre stolphål som burit väggarna.
I väster syns stensamlingar utanför långsidorna i söder och i norr. Det är ingångsstenar som gjorde ytan hårdare där folk ständigt gick ut och in i byggnaden. Liknande ingångar har funnits i norr och söder för den högra delen av huset.
Längst i väster i husets mittlinje syns en mindre eldstad mellan stolparna som har varit för värme och matlagning. I öster syns en större brandgul yta som varit en av de viktiga eldstäderna i hallen. Där har man samlats under festligheter vid brasan för att äta och dricka medan vinden ven utanför knuten.
Längst österut syns en stor stenansamling som legat innanför gaveln. Vad den haft för funktion är något vi får klura på.
"Gropen" längst upp i nordväst är resterna efter kulthuset som sträcker sig norr- och österut bortom schaktkanten. Vi har turen att ha kvar lite av lämningen, vid den viktiga sydvästra portalen till huset. Rakt söderut från denna syns mängder med ben där platsen för ritualer funnits. Där mellan hallens gavel och kulthusets ingångar samlades människor för gemensamma måltider och kulthandlingar.