Sökresultat

14 november är Världsdiabetesdagen, därför att det är Frederick Bantings födelsedag. Den kanadensiske läkaren Banting som har gått till historien som insulinets upptäckare. diabetesportalen.se uppmärksammar dagen med en artikel om Diabetesförbundets kamp under den första tiden för de sockersjukas sak. I mitten av maj 1943 kallade fröken Therése Sandin till möte på hotell Bristol i Landskrona. Nu s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riksforbundets-kamp-de-sockersjuka - 2025-12-21

Redan som doktorand gjorde han en betydelsefull upptäckt när han identifierade ghrelinceller i bukspottkörtelns öar. Fyra hormonproducerande celler i öarna var redan kända, bland dem insulincellerna. Ghrelincellen blev den femte. – I vår värld är det stort att vara först med att identifiera en ny typ av celler i ett mänskligt organ. Så visst var det är en viktig upptäckt. Speciellt för en ung dokt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riktig-rivstart-med-den-femte-cellen - 2025-12-21

Pressmeddelande 17 mars 2021: Hjärt-Lungfondens största satsning genom tiderna, befolkningsstudien SCAPIS, öppnar idag för forskare knutna till svenska lärosäten. Studien, som har resulterat i en forskningsbank med data, bilder och prover från över 30 000 deltagare, är en milstolpe inom svensk medicinsk forskning. Aldrig tidigare har forskning kunnat bedrivas på ett djupare och mer omfattande unde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/idag-oppnar-den-svenska-forskningsbanken-framtidens-folkhalsa - 2025-12-21

Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond grundades 1867 med det uttryckliga syftet att stödja unga lovande människor i deras utbildning inom vetenskap, konst eller slöjd.2025 års stipendiater från den Konstnärliga fakulteten är: Konsthögskolans Anna Pezzoli, Ylva Kublik Borg och Vigga Heisselberg Wæhrens. Musikhögskolans Tilde Berrio Garcia, Diogo Alvarez-Leite Duarte och Clara

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/jubelfondens-stipendiater-2025 - 2025-12-21

Graviditet kan medföra ökad risk för att bli sjuk i tuberkulos (tbc). Särskilt för kvinnor som bär på tbc-bakterier och därmed har latent, eller vilande, tbc. Dagens diagnostiska tekniker har svårt att upptäcka latent tbc, särskilt när en individs immunförsvar är förändrat som exempelvis vid graviditet. Dessutom är det okänt hur immunförsvarets egen kontroll av latent tbc påverkas under en gravidi

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-avhandling-kastar-ljus-pa-gravidas-immunforsvar-vid-latent-tuberkulos - 2025-12-21

En fysiskt aktiv livsstil kan markant minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en ny studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare. Fynden stödjer de satsningar som nu görs i samhället för att minska psykisk ohälsa. Forskarna undersökte även själva prestationsförmågans betydelse för att utveckla ångest. Den psykiska ohälsan ökar i sa

https://www.medicin.lu.se/artikel/aktiv-livsstil-kan-minska-risken-att-drabbas-av-angest - 2025-12-21

KRÖNIKA. Fem år. Tidsrymden som ofta nämns för att en ny trädgård ska falla på plats. Lika lång tid som dispositionstiden för ett riktigt långtgående forskningsanslag, även om ett- eller två-åriga anslag är vanligare. Av Åsa Wallén-MackenzieNär jag går genom min täppa därhemma tänker jag ofta på hur mycket trädgården speglar ett perspektiv som påminner om forskningens. Det är inte för inte som man

https://www.intramed.lu.se/artikel/odla-din-forskning-som-din-tradgard-underskatta-inte-sma-insatser-sma-anslag-de-kan-froa-av-sig - 2025-12-22

15 års forskning och utvecklingsarbete till en kostnad av 10-15 miljarder. Ungefär så stor är prislappen för ett nytt läkemedel innan det finns tillgängligt för försäljning. Det allt trängre nålsögat till ett godkännande gör att läkemedelsindustrin knappast chansar på osäkra kort. Men effektiva nya läkemedel som kommer ut på marknaden kan bli mycket lönsamma, i synnerhet om det gäller ett så stort

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-lakemedels-langa-resa-fran-labbet-till-apotekshyllan - 2025-12-22

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2025-12-22

Var femte hockeydam på elitnivå upplever symtom på utmattning. Många, både kvinnliga och manliga hockeyspelare, uppger att de konsumerar alkohol på en risknivå. Men det starkaste sambandet i en ny studie om psykisk hälsa bland svenska elithockeyspelare såg forskarna vid upprepade hjärnskakningar – med tydlig påverkan på måendet, oavsett kön. I en studie har forskare vid Lunds universitet utgått fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/svensk-elithockey-vanligare-med-depressiva-symtom-och-utmattning-efter-hjarnskakningar - 2025-12-22

Över 270 000 personer besöker varje år akuten efter att ha skadats i en fallolycka. Fallolyckor orsakar årligen mer än 2000 dödsfall i Sverige och förutom lidande för patienten, kostar de årligen samhället 16,8 miljarder kronor. En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest antal b

https://www.medicin.lu.se/artikel/manga-fallolyckor-kan-enkelt-forebyggas - 2025-12-22

Kyla och torr luft, ett överaktivt immunförsvar eller vår moderna livsstil. Orsakerna varierar, men fler drabbas av atopiskt eksem. Framför allt barn från högre socioekonomiska bakgrunder har högre risk att insjukna. Men det finns hjälp att få och det viktigt att sätta in tidig behandling säger Laura von Kobyletzki, forskare vid Lunds universitet. Diagnosen atopiskt eksem har stadigt ökat i Sverig

https://www.medicin.lu.se/artikel/atopiskt-eksem-en-folksjukdom - 2025-12-22

Samhället rustar för en allt äldre befolkning. Men vilka insatser för ett gott åldrande fungerar egentligen? Ett forskarteam från Lunds universitet undersöker just nu om 50 miljoner från en extern fond gör skillnad. Den äldre befolkningen i Sverige fortsätter att öka - år 2030 beräknas personer som är 60 år eller äldre vara fler än tre miljoner. Samhällsutvecklingen med en allt äldre befolkning de

https://www.medicin.lu.se/artikel/ovanligt-miljonregn-till-aldre-studeras-av-forskare - 2025-12-22

Informationsåldern började långt före internet – den började med själva livet. Nobelpristagaren Craig C. Mello beskrev vid Lund Spring Symposium i maj hur levande organismer inte bara är bärare av gener, utan också aktiva förvaltare, försvarare och redaktörer av genetisk information. Craig Mello, som tillsammans med Andrew Fire tilldelades Nobelpriset 2006 för upptäckten av RNA-interferens (RNAi),

https://www.medicin.lu.se/artikel/rnai-en-genetisk-gnista-i-cellens-informationsinferno - 2025-12-22

Arbetar man mycket och under lång tid hinner man uträtta en hel del. Det har Carl-David Agardh gjort. Bland annat; han är överläkare och professor, han har undervisat och handlett doktorander, han har under många år haft olika chefspositioner, verkat i flera olika diabetessammanhag såväl nationellt som internationellt och han är huvud- eller medförfattare till drygt två hundra vetenskapliga artikl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mangsysslare-med-en-rod-trad - 2025-12-22

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-12-22

Verktyg för generativ AI (GenAI eller GAI) kan ha en plats i utbildningssammanhang, men dessa verktyg innebär också utmaningar. Vi lär oss alla om dessa frågor tillsammans, och det är viktigt för lärare att ha öppna samtal med studenterna om användningen av GenAI i studierna. Den här artikeln innehåller förslag på hur du kan starta och upprätthålla sådana diskussioner med dina studenter. Ignorera

https://www.education.lu.se/artikel/prata-med-dina-studenter-om-generativa-ai-verktyg - 2025-12-21

https://www.genus.lu.se/artikel/mot-var-nydisputerade-doktorand-jamie-woodworth - 2025-12-21

Som forskare vid Medicinska fakulteten kan du få hjälp med att mäta, visualisera och utveckla din forskning med hjälp av avancerad teknologi och expertis som tillhandahålls av nationella och internationella forskningsplattformar och infrastrukturer. Kajsa M Paulsson, forskningsinfrastrukturkoordinator, är din guide i infrastrukturdjungeln. Hej, Kajsa M Paulsson! Berätta vad som är på gång! – Som a

https://www.intramed.lu.se/artikel/hitta-ratt-bland-vara-infrastrukturer - 2025-12-21

Programmet startades för tio år sedan för att stötta unga forskare intresserade av en karriär inom Life Science. Mentorn Helen Sjögren och menteen Diahann Atacho delar sina erfarenheter från programmet. Diahann Atacho, 34, postdoc i Johan Jakobssons Molecular Neurogenetics sedan 2018 Bakgrund: PhD i Biomedical Sciences, University of Iceland.Du gick med i MentLife hösten 2022. Varför? – Jag har al

https://www.intramed.lu.se/artikel/mentorskapsprogrammet-10-ar-mentorn-och-menteen-delar-take-aways - 2025-12-21