Sökresultat

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2025-12-22

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom. Barncanceröverlevnade

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-kronor-till-barnonkologisk-forskning-vid-lunds-universitet - 2025-12-22

Det var inga skillnader i livskvalitet, symtom, sjukhusinläggningar eller dödlighet mellan gruppen lungsjuka som fick syrgasbehandling hemma under dygnets alla timmar, och den som fick samma behandling under 15 timmar per dygn. – Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet s

https://www.medicin.lu.se/artikel/ingen-fordel-med-pafrestande-syrgasbehandling-dygnet-runt - 2025-12-22

https://www.medicin.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-pris-till-yngre-framgangsrik-forskare-gar-till-joan-yuan - 2025-12-22

Vilken roll spelar ett inflammatoriskt protein i sjukdomens utveckling? Vilka nervkretsar orsakar olika symtom? Hur kan diabetes påverka Parkinsons sjukdom? Går det att identifiera tidiga motoriska tecken hos personer som löper risk att utveckla sjukdomen? Och hur bör patienter i de mest avancerade stadierna av sjukdomen behandlas för att bibehålla sin livskvalitet? Dessa frågor kan snart få svar

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-molekyl-till-patient-sex-lovande-forskningsprojekt-okad-kunskap-om-parkinsons - 2025-12-22

Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år. Kortfakta om studien: Klinisk forskning//Peer review-granskad publikation//

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartpatienters-liv-kan-raddas-med-enkel-medicinering - 2025-12-22

Den 4 maj ger sig forskaren Oskar Jonsson vid Lunds universitet, ut på en 100 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – under 24 dagar ska han ta sig runt på tandemcykel i södra Sveriges landsbygd. Det blir 22 stopp för samtal och föredrag kring åldrande och hälsa. – Jag har bokat in 22 stopp främst på bibliotek och träffpunkter på de orter där samtalen och forskningsföredragen ska hållas lä

https://www.medicin.lu.se/artikel/100-mil-pa-cykel-att-tala-om-aldrande-och-halsa - 2025-12-22

Stort grattis till Charlotte Ling som får ett anslag på fem miljoner danska kronor från Novo Nordisk Foundation. Det handlar om klinisk forskning inom precisionsmedicin med epigenetisk analys av blod från 13 000 personer. Charlotte Ling, som är professor i diabetesforskning och med ett särskilt fokus på epigenetik, har under 10 år forskat på epigenetiska biomarkörer som kan förutspå hur patienter

https://www.medicin.lu.se/artikel/grattis-charlotte-ling - 2025-12-22

Många tror att initiativet om profilområdena är glömt och ligger i ide, eftersom regeringen inte fattat något beslut om en nationell satsning. Men så är det inte – åtminstone inte på Lunds universitet. När jag träffade koordinatorerna för profilområdena kunde de alla berätta om spännande nya satsningar, inom forskning, utbildning och samverkan. Här följer några smakbitar. Alla profilområden delar

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/profilomradena-jobbar-hart - 2025-12-22

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2025-12-22

Forskare från Lunds universitet har tillsammans med företaget Roche använt en metod för att utveckla en ny blodmarkör som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie i primärvården för att testa tekniken. I dag diagn

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-att-med-enkelt-blodprov-upptacka-alzheimer - 2025-12-22

Efter två injektioner med tuberkulosvaccin började insulincellerna hos typ 1-diabetiker åter att producera insulin. Effekten varade bara en vecka men forskarna bakom experimentet säger att de har visat att insulincellerna lever även efter långvarig sjukdom. En av anledningarna till att folksjukdomen tuberkulos trängdes undan var det vaccin, Bacill-Calmette-Guerin (BGCG) som sedan dess använts i nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tbc-vaccin-kickade-igang-slumrande-insulinceller - 2025-12-22

Att bygga nytt är en tidskrävande process. Så är det alltid, även när man bygger en villa. Och ska man bygga lokaler för en komplex framtida verksamhet tar det ännu längre tid. Universitetet har arbetat med etablering av verksamhet i Science Village i många år. Ändå är vi bara i steg två av byggprocessens nio steg. (Hur en byggnadsprocess går till på Lunds universitet finns beskrivet i ”Byggproces

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/i-ar-tar-vi-fram-ett-lokalprogram-science-village - 2025-12-22

Ett nytt initiativ har startat där universitetet bjuder in sina nya långväga medarbetare till gemensamma aktiviteter under året. I slutet av augusti hälsades nya internationella medarbetare med familjer välkomna till ett nytt läsår i Universitetshuset. Särskilt inbjudna medarbetare bjöds på mingel och finfika till musik från Albin Rickmans trio, studenter vid Musikhögskolan i Malmö.Tillställningen

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nya-internationella-medarbetare-valkomnas-av-universitetet - 2025-12-22

En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Att tarmhormonerna GIP och GLP-1 (glucose-dependent insulinotropic peptide och glucagon-like peptide) är viktiga för insulinproduktionen i bukspottskörteln är välkänt. Det är hormoner som bildas i tarma

https://www.medicin.lu.se/artikel/tarmhormon-kan-oka-risken-hjartkarlsjukdom - 2025-12-22

Genom att bekläda stygn, suturer, med en peptid som motverkar både bakterier och inflammation, kan sårkomplikationer minskas efter kirurgiska ingrepp. Det visar forskning ledd från Lunds universitet som publicerats i tidskriften Advanced Healthcare Materials. Varje år genomförs mer än 300 miljoner kirurgiska ingrepp världen över. Upp till var tionde patient drabbas av infektion som följd av ingrep

https://www.medicin.lu.se/artikel/kirurgiska-stygn-som-tacks-med-bioaktiv-peptid-minskar-infektioner - 2025-12-22

Forskaren och läkaren Hannes Holm Isholth tilldelas Bundy Academys lilla pris i kardiologi på 500 000 kronor för sin forskning om kopplingen mellan hjärtkärlsystemet och hjärnans hälsa och funktion. Hannes Holm Isholths studier är framför allt baserade på befolkningsregister, men tillsammans med  forskargruppen studerar han även hur samspelet mellan hjärta och kärl ser ut för patienter med hjärtsv

https://www.medicin.lu.se/artikel/bundypris-till-kardiologiforskaren-hannes-holm-isholth - 2025-12-22

Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandlade barn. Injektionerna innehåller GAD65 samma ämne som en av diabetesantikropparna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lovande-forsok-med-vaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-12-22

Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny undersökning från LUDC visar att det är en epigenetisk förändring i en tidigare misst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2025-12-22

Den kraftiga ökningen av typ 1 diabetes beror på att alltfler barn med lägre genetisk risk drabbas idag. Så var det inte för några decennier sedan. Den mest sannolika förklaringen är att någonting har gjort vår omgivning mer "diabetesframkallande". Det är forskare från Melbourne Hospital i Australien som har kartlagt den genetiska koden hos 462 barn med typ 1 diabetes som insjuknande mellan åren 1

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-riskgener-typ-1-diabetes-allt-viktigare - 2025-12-22