Filtyp
Under senare år har en rad kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av multinationella företag mot sina anställda eller mot individer som på annat sätt påverkas av företagens verksamhet uppmärksammats av media, stater och internationella organisationer. Dessa kränkningar har framförallt begåtts i utvecklingsländer där respekten för de mänskliga rättigheterna i vissa fall är obefintlig. Proble
Aktieboken regleras på tämligen olika sätt i skilda rättsordningar. Efter den 11 september 2001 har trycket ökat, främst på skatte- och offshoreparadisen, att tillåta en ökad insyn i bolagens ägarförhållanden. Aktiebolagen förde redan tidigt aktieböcker, vari bolagets aktier och ägare registrerades. Utvecklingslinjerna från den första svenska aktiebolagslagen 1848 till dagens reglering är mycket t
I uppsatsen behandlas frågan om hur en förvärvares anskaffningsvärde ska beräknas när denne förvärvat en fastighet till underpris och överlåtaren uttagsbeskattats för transaktionen. En analys av frågan är angelägen eftersom det idag saknas tydlig lagstiftning och praxis, och då det oklara rättsläget kan medföra oönskade transaktionskostnader som inverkar menligt på samhällsekonomin. Efter en redog
En koncern med bolag inom en och samma medlemsstat inom EU kan idag i regel kvitta vinster i ett bolag mot förluster i ett annat bolag. De flesta medlemsstaterna har nämligen infört regler som möjliggör förlustutjämning för koncerner. På så vis undviker koncerner att bli ''överbeskattade''. Regler för gränsöverskridande förlustutjämning saknas emellertid i de flesta medlemsstaterna
Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda nämndemäns faktiska inflytande på sexualmålsdomar, och problematisera nämndemannainflytandet mot bakgrund av vårt nutida nämndemannasystem. Uppsatsen baserar sig på en empirisk undersökning av våldtäktsdomar, där åtal väckts och dom fallit under perioden 020601 till 031231, från ett urval svenska tingsrätter. Undersökningen granskar såväl för
Upphovsrättens mål är att skapa en väl avvägd balans mellan upphovsmännen och allmänheten. I och med att vi lever i ett informationssamhälle där möjligheter för var och en att utnyttja verk och prestationer genom digitaliseringen har ökat, så har balansen förskjutits. En skapare av en skyddad produkt eller ett skyddat verk måste kunna ha ensamrätt att dra ekonomisk fördel av sitt skapande. Mot den
Dagens känneteckensrättsliga skydd är medieoberoende, men är utformat med traditionella medier (t.ex. tryckt skrift, TV och radio) i åtanke. På senare år har Internet vunnit mark som informationskälla och kommersiellt verktyg och känneteckensanvändning på Internet har skapat en rad nya juridiska problem. Ett av dem är missbruk av metataggar. Metataggar är sökord som är placerade i (den dolda) käll
Corporate governance är ett begrepp med vid innebörd. Den centrala betydelsen handlar om förhållandet mellan ägaren och bolagsledningen, samt styrningen och förvaltningen av bolaget. Därav kommer den svenska beteckningen ägarstyrning. Debatten om ägarstyrning vänder sig främst till aktiemarknadsbolag, det vill säga bolag, som är noterade på en börs. Detta beror på att det främst är i sådana bolag,
Då immateriella rättigheter är en stor och potentiell inkomstkälla för företag, är det ytterst viktigt att det finns ekonomiska resurser i beredskap vid eventuella tvister. Även starka och konkurrenskraftiga patent och varumärken kan nämligen helt förlora sitt värde. Detta bör tillmätas stor uppmärksamhet, speciellt med tanke på dagens utbredda gränsöverskridande handel världen över. Färsk statist
Genteknik innebär både möjligheter och risker. Såväl möjligheterna som ris-kerna är så betydande att det rimligen inte går att negligera dem. Gentekniken kan eventuellt medföra jordbruk som är mindre beroende av bekämpningsmedel, livsmedelsproduktion i annars ofruktsamma områden och skapandet av basala livsmedel som hindrar vanligt förekommande näringsbrist inte minst i utvecklingsländer. Riskerna
Ränte/royalty direktivet trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktivet innehåller flera oklarheter och inkonsekvenser vilket uppmärksammats i ett antal vetenskapliga artiklar. Det råder tvivel huruvida de nya reglerna innebär att medlemsstaternas underkapitaliseringsregler inte längre är förenliga med gemenskapsrätten. I denna uppsats görs en ansats att försöka ge en klar bild av underkapitaliseri
