Sökresultat

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan leda ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2025-10-14

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2025-10-14

Filipe Pereira och hans forskarteam har utvecklat ett recept på hur cancerceller kan omprogrammeras till immunsystemets vaktposter, dendritceller. Dessa behövs för att kickstarta och förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancer. Metoden är en lovande strategi för cancerbehandling och projektet som nu tilldelas anslag har som mål att konstruera själva ”fordonet” som ska leverera instruktionen som

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-filipe-pereira - 2025-10-14

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2025-10-14

Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården. – Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien. Var femte kvinna och var tionde man utve

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet - 2025-10-14

Genom att injicera en lösning av nanopartiklar runt hjärtat självmonteras en tillfällig hjärtstimulator, som med hjälp av extern spänningskälla kan korrigera hjärtarytmi vid akutlägen. Efter behandling försvinner elektroden spontant från kroppen. Studien är gjord på djur. Arytmi innebär att det uppstår störningar i hjärtats elektriska signaler och att det slår för snabbt, för långsamt eller oregel

https://www.medicin.lu.se/artikel/injicerbar-hjartstimulator-akutlagen - 2025-10-14

Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensanalys för att uppskatta hälsoeffekterna av en hypotetisk miljözon i Malmö. Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär de

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2025-10-13

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2025-10-13

Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus. Hon är också ansvarig för den nu prisade studien, ”The T-REX trial: Tailored regional e

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2025-10-13

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom diabetisk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-10-13

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-10-13

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-10-13

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-10-13

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-10-13

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-10-13

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-10-13

Narrativ medicin använder konst, musik och litteratur som verktyg för att förstå patienter. En av de främsta pionjärerna inom ämnet heter professor Rita Charon från Columbia University och hon kommer att hålla årets Sandblom Prize Lecture den 4 oktober. Vårdpersonal som fått utbildning i narrativ medicin är ofta bättre på att lyssna in, att förstå andras perspektiv. Det kan såklart handla om patie

https://www.medicin.lu.se/artikel/sandblom-prisforelasning-narrativ-medicin-bidrar-till-battre-moten-mellan-vardande-och-vardad - 2025-10-13

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-10-13

När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen. Nu har ett forskningsprojekt inletts på Lunds universitet, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetslivet. Rösten för

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-10-13

Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga språk och idag finns sprutbyte på ett flertal platser i Sverige. Här erbjuds en svårnådd grupp behandling och på sikt en drogfri tillvaro. Klockan är tio på m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2025-10-13