Sökresultat

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-08-13

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-08-13

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2026-08-13

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-08-13

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2026-08-13

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.biologi.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-08-13

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-08-13

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip –

https://www.biologi.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-08-13

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.biologi.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-08-13

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-08-13

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-08-13

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-08-13

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-08-13

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.biologi.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-08-13

Mossor och levermossor är vanliga i skogar, våtmarker och på klippor – men deras kemiska innehåll är fortfarande relativt lite utforskat. Nu undersöker ett europeiskt forskningsprojekt om dessa små växter kan bli en källa till nya bioaktiva ämnen för exempelvis kosmetika och läkemedel. Projektet BRYOMOLECULES har nu nått halvvägs. Vid Lunds universitet deltar professor Nils Cronberg och doktorande

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-vaxter-kan-rymma-stora-mojligheter - 2026-08-13

Mandatperioden för nuvarande skyddsombud löper ut den 31 december. Det innebär att universitetet i höst ska genomföra ett skyddsombudsval för perioden 2024–2026. Valet ska vara genomfört den 31 oktober 2023. Information till anställda Prefekter/motsvarande ska informera anställda om hur skyddsombudsvalet kommer att gå till på respektive arbetsplats. Val i tre steg Valet av skyddsombud och ersättar

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/val-av-skyddsombud-i-host - 2026-08-13

Dessa får utmärkelsen För att erhålla utmärkelsen för nit och redlighet i rikets tjänst 2024 behöver man ha varit statligt anställd i minst 30 år (25 år vid pensionsavgång) och ännu inte erhållit utmärkelsen.  Firas under våren 2024 Utdelningen av utmärkelsen kommer att ske vid en högtidlighet under våren 2024. Mer detaljer kommer i separat inbjudan som skickas ut i början av nästa år. Kvalificeri

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/anmalan-till-utmarkelsen-nit-och-redlighet-i-rikets-tjanst - 2026-08-13

Det finns möjlighet att ansöka om medel för insatser som syftar till att förebygga diskriminering och främja lika villkor och jämställdhet, och för att finansiera gästprofessorer av underrepresenterat kön. Sista ansökningsdag För lika villkorsmedel: 29/2 2024 För finansiering av gästprofessorer av underrepresenterat kön: 30/4 2024För mer information och ansökan:  Medel för lika villkor | Medarbeta

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/sok-medel-lika-villkor-och-finansiering-av-gastprofessorer-av-underrepresenterat-kon - 2026-08-13

Sektionen HR har den senaste tiden fått in flera ärenden om hantering av kränkningar och diskussion om yttrandefrihet bland anställda och studenter, med anledning av den pågående konflikten mellan Hamas och Israel i Gaza.   Rektor klargjorde universitetets uttalande i frågan i sin blogg den 15 november 2023: ”Oavsett konflikt i världen ska Lunds universitet vara en fristad. Lunds universitetet stå

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/konflikten-mellan-hamas-och-israel-i-gaza-hantering-chefer-och-hr - 2026-08-13

Under hösten tecknades nya avtal om löner och anställningsvillkor, nationellt med OFR/S och Seko. I samband med detta förhandlades det också kring förändringar i våra villkorsavtal med de tre arbetstagarorganisationer som universitetet har kollektivavtal med: Saco-S, OFR/S och Seko. Förändringarna i villkorsavtalen gäller från och med 2024-01-01. Förändringarna innebär i stort:Semesterlönegarantin

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/forandringar-i-villkorsavtal-med-saco-s-ofrs-och-seko-den-1-januari-2024 - 2026-08-13