Sökresultat

Utvecklingsenheten Postadress Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2, 252 25 Helsingborg Telefon, 042-35 65 19, 042- 35 65 00 (växel) E-post carola.fors@ch.lu.se Webbadress www.ch.lu.se 1 (7) Minnesanteckningar från Campusgruppsmöte 3 juni 2026 Närvarande: Charlotta Johnsson Rektor, Utvecklingsenheten Magnus Adenskog Utvecklingsenheten Jerker Jacobsson, U

https://www.ch.lu.se/internt/sites/ch.lu.se.internt/files/2026-06/Campusgruppen%2020260603%20minnesant.pdf - 2026-07-01

dsf, osl, molnet och biblioteken dsf, osl, molnet och biblioteken? amelia andersdotter, februari 2022 Piratpartiet (medlem i EU-parlamentet, bl. a.) Dataskydd.net (framgångsrik tjänst: Webbkoll.Dataskydd.Net) Centre for Internet and Society (EU-rättsexpert i Bengaluru, Indien) ARTICLE19 (standardiseringsarbete i IEEE-SA, IETF och 3GPP, osv.) CENTR (DNS och strategifrågor i Bryssel) Sky UK Group (s

https://www.ub.lu.se/sites/ub.lu.se/files/2022-02/ebsco_amelia_andersdotter_20220210.pdf - 2026-07-01

Presentationsmall med LiU:s typografi Nya EDS gränssnittet Reflektioner och förbättringsförslag ESSUG användardagar 2023 Marie Widigson, Chalmers och Eva Sejmyr, LiU Upplägg Snabb bakgrund Flerspråkighet - svenska Låntagarfunktionalitet Anpassa layout och benämningar - några nedslag Hur kan vi jobba för ett bättre EDS? 2023-04-27Nya EDS gränssnittet/ Marie Widigson & Eva Sejmyr 2 Presentatörsantec

https://www.ub.lu.se/sites/ub.lu.se/files/2023-05/Nya%20EDS%20gr%C3%A4nssnittet.%20Reflektioner%20och%20f%C3%B6rb%C3%A4ttringsf%C3%B6rslag%202023.pdf - 2026-07-01

https://www.ub.lu.se/sites/ub.lu.se/files/archival_description_piz_new.pdf - 2026-07-01

https://www.thm.lu.se/sites/thm.lu.se/files/e02.pdf - 2026-07-01

fågelåret 2021212 LUVRE 2021 by (sedan 2016), snötäcke på fjällheden i juni (i större skala sedan 2018, pilotstudier sedan 2012), humlor, fjärilar och vilda däggdjur (inkl. spår, ren ingår inte) på fjällheden (start 2019). En kort historik om projektet samt grundläggande information om de olika långtidsprojekt som drivs gavs i Fågelåret 2016. En komplett publikationslis- ta för LUVRE-projektet, me

https://www.luvre.lu.se/sites/luvre.lu.se/files/2022-11/fagelaret2021LUVRE.pdf - 2026-07-01

Globalt Dynamiskt Engagemang Afrika 2024 1GDE AFRIKA 2024 GDE Afrika GLOBALT DYNAMISKT ENGAGEMANG | 2024 2GDE AFRIKA 2024 GDE Afrika Globalt engagemang är en självklar och nödvändig del i Lunds univer- sitets arbete för att kunna fortsätta utvecklas som ett internationellt ledande universitet som värnar demokrati, mänskliga rättigheter och akademisk frihet. Globalt dynamiskt engagemang (GDE) stärk

https://www.medarbetarwebben.lu.se/sites/medarbetarwebben.lu.se/files/2024-01/Ver%201_GDE%20Afrika%202024_0.pdf - 2026-07-01

https://www.ub.lu.se/sites/ub.lu.se/files/2024-12/PIZ_Archival_description_rev241206.pdf - 2026-07-01

Examen | Studentwebben LTH Hoppa till huvudinnehåll Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Genom att fortsätta använda webbplatsen samtycker du till att cookies används enligt vår cookie-policy (på LTH:s webbplats) . Absolut nödvändiga cookies Dessa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och kan inte stängas av i våra system. Dessa cookies lagrar

https://www.student.lth.se/mina-studier/examen/ - 2026-06-29

Civilingenjörsutbildning i informations- och kommunikationsteknik utbildningsplan Sida 1 av 8 Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i informations- och kommunikationsteknik - Programkod: TADIC - Omfattning: 300 högskolepoäng - Tillträdesnivå: Grundnivå - Beslutsfattare: Programledning C/D - Utbildningsplanens giltighet: 2025/2026 - Utbildningsplanen fastställd: 2025-02-19 1 Syfte och mål 1.1 Sy

https://www.student.lth.se/fileadmin/lth/student/Utbildningsplaner_2023_och_fram/Grund_svenska/25_26/Utbildningsplan_Civilingenjoersutbildning_i_informations-_och_kommunikationsteknik_25-26.pdf - 2026-06-29

primärvården – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: primärvården Psykisk ohälsa – att förebygga och behandla 2019-11-05 Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem, men vad döljer sig bakom begreppet psykisk ohälsa? Gränsen mellan kroppsligt och psyk

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/primarvarden/ - 2026-06-29

Mer makt åt akademiska ledare! Bränslecell driver framtidens bil Klimatmätning på hög nivå Arabisk höst Lunds universitets magasin | Nr 9 | 2012 Demokrater DRILLAS I OPiNIONSBILDNING 2 LUM nr 9 | 2012 LUM nr 9 | 2012 3 – Ska vi ta något om artificiell fotosyntes – att kunna efterlikna naturen vore ju fantastiskt, men det kanske är för bra för att vara sant? Eller satsa på nanotrådar som kan minska

https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-magasin-9-2012.pdf - 2026-07-01

C:/Documents and Settings/USUARIO 1/Escritorio/Thesis/Montuenga.dvi Isomer Studies in the f7/2 shell Master of Science Thesis Pedro Montuenga Supervisor: Prof. Dr. Dirk Rudolph Department of Physics Nuclear Structure Group Lund University 2007 2 Contents 1 Introduction 5 2 Theoretical Background 9 2.1 The Nuclear Shell Model . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.2 Mirror Nuclei .

https://www.particle-nuclear.lu.se/sites/particle-nuclear.lu.se/files/2023-12/Montuenga.pdf - 2026-07-01

Popular Abstract in Swedish Vävnadskallikrein (VK) är ett äggvitespjälkande protein som dels kan aktivera vävnadsnedbrytande enzymer som kollagenas och gelatinas och dels spjälkar kininogen till kininer (bradykinin och kallidin). Via bindning till speciella kininreceptorer (B2 receptorer) som finns överallt i kroppen, styr kininerna olika processer i de flesta av kroppens organ och vävnader såsom Tissue kallikrein releases pharmacollogically highly active kinins from kininogen. Many other enzymes may also release kinins. The aim of the study was to clarify the pathophysiological role of tissue kallikrein in acute pancreatitis. Two sensitive and specific radioimmunoassays for porcine and human tissue kallikrein were developed. A large release of tissue kallikrein from the pancreatic gland

Popular Abstract in Swedish I Sverige har andelen förtidspensionärer ökat under lång tid och uppgick år 1998 till 7.6% av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år). Den vanligaste orsaken till att en individ förtidspensioneras är reducerad arbetsförmåga till följd av problem i rörelseorganen. Kunskaperna om förtidspensionärers livskvalitet är bristfälliga. Syftet med denna studie var att studera lThe starting-point of this thesis was the high rate of disability pensioners in Sweden and the lack of knowledge about what a disability pension entails for quality of life (QL). The aim of the study was to gain knowledge about QL among disability retirees with musculoskeletal disorders (ERPs). A questionnaire was sent in 1992 to 450 ERPs in Kristianstad Municipality, Sweden, granted their disabil

Popular Abstract in Swedish Graviditetsdiabetes (GDM) definieras som nedsatt glukostolerans av varierande svårighets¬grad som upptäcks under graviditet och som oftast försvinner efter förlossning. GDM innebär ökad risk för såväl moder som barn. Kvinnor med GDM föder ofta stora barn och har ökad risk för komplikationer i samband med förlossningen. GDM-prevalensen varierar avsevärt mellan olika popuGestational diabetes mellitus (GDM) is a heterogeneous disorder that is defined as carbohydrate intolerance with onset or first recognition during pregnancy. Impaired beta-cell function and insulin resistance are the hallmarks of GDM. The overall aim of this thesis was to study the genetic and immunological risk factors that increase susceptibility to GDM. First, we investigated whether autoimmuni

Abstract in Danish Amning har sundhedsmæssige fordele for mor og barn og mere udtalte fordele for præmature børn, men udenlandske undersøgelser viser, at færre præmature børn påbegynder amning, og færre præmature børn ammes i 4 og 6 måneder sammenlignet med mature børn. Der findes ikke danske undersøgelser om andelen af præmature børn, som påbegynder amning, men en dansk undersøgelse viser, at 60 Breastfeeding has even more pronounced health benefits for preterm infants than for full-term infants, but preterm infants are less breastfed. There is no consensus in Danish neonatal intensive care units (NICUs) about which clinical methods facilitate breastfeeding. Skin-to-skin contact between infant and parent is the first step in the breastfeeding process for preterm infants, but studies of to

Popular Abstract in Swedish Varje år drabbas cirka 8000 svenska kvinnor av bröstcancer, och antalet nyinsjuknade ökar årligen med någon procent. I Sverige idag finns fler än 90 000 kvinnor som har avslutat eller är under behandling för sjukdomen. Med hjälp av nya återfallsförebyggande läkemedel har prognosen kraftigt förbättrats och 5-årsöverlevnaden är nästan 90 %. Den stora utmaningen i dagens bOne of the great challenges in breast cancer treatment today is to customize adjuvant treatment to each patient’s individual needs. To do this it is necessary to learn more about the prognostic and treatment predictive factors that determine the risk of relapse and response to a certain mode of treatment. This thesis describes studies on the effect of amplified in breast cancer 1 (AIB1), a coactiv

Popular Abstract in Swedish SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA Grupp B streptokocker (GBS) Grupp B streptokocker (GBS), på latin Streptococcus agalactiae, är det vanligaste fyndet vid bakteriella infektioner, som blodförgiftning (sepsis), hjärnhinneinflammation (meningit) och lunginflammation (pneumoni) hos nyfödda barn. Sjukdomsförloppet är ofta våldsamt och livshotande. Sedan 1970-talet har det skett enABSTRACT Streptococci constitute a heterogeneous group of Gram-positive bacteria, divided into different serological groups on the basis of antigenic differences in a cell wall-associated carbohydrate. This thesis describes related surface proteins expressed by bacteria in two of these groups, the group B streptococcus (GBS) and the group A streptococcus (GAS). GBS is an encapsulated bacterium th

Lantbruket rankas konsekvent som en av de mest riskfyllda sektorerna i Sverige såväl som i många andra delar av världen. Förutom lidande för den enskilde beräknas dödliga och icke dödliga skador i svenskt lantbruk kosta samhället 2 – 3 miljarder kr per år. I Sverige inträffade det cirka 5 000 olyckor på jordbruksföretag 2004. Detta innebar att minst en olycka inträffade på 8% av svenska gårdar som