Sökresultat

Genom att använda fakultetens lagrings- och användaraplattform för data, LUSEC, minskar du risken för dataintrång och spioneri som kan få katatrofala följder. Tjänsten erbjuds till självkostnadspris. – Ju fler som använder LUSEC, desto billigare blir det för var och en, säger Lars Nilsson, it-ingenjör på avdelningen för stöd till forskning och lärande. Varför har ni börjat ta betalt för LUSEC? – L

https://www.intramed.lu.se/artikel/lusec-minskar-risken-dataintrang-och-spioneri - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om du har en släkting med typ 1 diabetes och är mellan 1 och 45 år kan du hjälpa forskarna. I det första steget av studien behöver de ett blodprov av dig. I det kan svaret på vad som orsakar typ 1 diabetes finnas. Se nedan vilka som kan delta. Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, sjukdomen är vanligare i vissa familj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-slaktingar-till-personer-med-typ-1-diabetes - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Ja, skulle många säga, om informationen är till nytta för deltagarna. Men hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i fo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genetisk-risk-ska-forskare-beratta - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Teknik för att kontinuerligt mäta sockernivåerna förbättrar i hög grad kontrollen, detta jämfört med att sticka sig i fingret och klämma ut en droppe blod. Omfattande och långvariga undersökningar har klart visat fördelarna. Men, även för en person med diabetes är livet mer än blodsockernivåer. För att undersöka vad

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-mattekniken-minskar-oron - 2026-05-03

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/solen-en-hjartefraga - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Alla som tar insulin vet nog att man ska skifta injektionsställe men många sticker hela tiden på samma plats för att det gör mindre ont. Alla vet nog att man ska byta kanyl men många struntar i det av bekvämlighet. Alla vet nog inte att det försämrar blodsockerkontrollen. Italienska forskare har studerat hur vanligt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/felaktig-injektionsteknik-forsamrar-blodsockret - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Pressmeddelande 201112: Sverige och Danmark tillhör de länder i världen som är hårdast drabbade av typ 1-diabetes. Nu beviljas projektet DiaUnion ytterligare 10 miljoner kronor för att undersöka kopplingen mellan typ 1-diabetes och tillhörande autoimmuna sjukdomar. Typ 1-diabetes innebär att kroppens egna immunförsv

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kapitalinjektion-i-svensk-dansk-diabetesforskning - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. När vilda sorkar smittas med Ljunganvirus får de en diabetessjukdom som på flera sätt liknar människans typ 1 diabetes. Människor smittas av samma virus vilket gör det högintressant för forskarna. En ny svensk studie bidrar till nya ledtrådar för sambandet smittan och diabetes. För drygt tio år sedan identifierades

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sorkvirus-misstankts-ligga-bakom-typ-1-diabetes - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den snabba nedgången av insulinproduktion efter debuten av typ 1 diabetes pågår i ganska precis sju år. Därefter stabiliseras nivån och de insulinproducerande betaceller som då har överlevt immunsystemets attack förblir intakta och utsöndrar insulin. Det är forskare vid Exeter Medical School, Storbritannien, som har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efter-sju-ar-avstannar-angreppet-pa-insulincellerna - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Insulinproducerande betaceller kan föröka sig. I vart fall de första 30 åren av livet. Sedan upphör celldelningen. Det är omstritt bland forskarna om betaceller hos människor överhuvud kan dela sig. Kan den det får det konsekvenser för både typ 1 och typ 2 diabetes. Forskare från Lawrence Livermore National Laborato

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/betacellen-delar-sig-i-30-ar-sedan-ar-det-slut - 2026-05-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder. Ca 30 000 personer om året drabbas. Vad händer med dem som får det i arbetsför ålder? Sociologen Maria Norstedt vid Lunds universitet har studerat hur livet efter stroke ter sig för människor som drabbas i relativt unga år. Varje år drabbas cirka 6 000 pe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livet-efter-en-stroke - 2026-05-03

Till hösten 2026 startar Lunds universitet ett nytt internationellt magisterprogram på Campus Helsingborg: Innovation and Societal Change. Programmet på ett år riktar sig till studenter som vill förstå och påverka hur innovation kan bidra till att möta dagens stora samhällsutmaningar, från klimatförändringar till social ojämlikhet. - Vårt samhälle, både på lokal- och global nivå, står inför flera

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-magisterutbildning-i-innovation-och-samhallsforandring-startar-pa-campus-helsingborg - 2026-05-03

Mordet på Olof Palme, Sveriges mest omdiskuterade rättsfall, får nu en unik juridisk prövning när Juridiska fakulteten anordnar en så kallad mockrättegång. I fokus står utpekandet av Stig Engström som gärningsman. Fallet granskas av fem erfarna domare från Danmark, Finland, Italien, Nederländerna och Schweiz. När Palmeutredningen, världens största sett till antal diarieförda dokument, avslutades 2

https://www.jur.lu.se/artikel/palmemordet-granskas-i-internationell-rattegangssimulering - 2026-05-03

Tvärvetenskapligt team inom medicin och teknik tog hjälp av LU innovation för att konkretisera och kommersialisera sin idé om bättre strokediagnostik. – Prata om din idé redan när du är i ett tidigt skede av processen, för om du sedan publicerar resultaten kan det vara för sent att få hjälp, tipsar en av pristagarna, fakultetens Isabel Gonçalves. När Lunds universitet och Sparbanken Skåne i år del

https://www.intramed.lu.se/artikel/tvarvetenskaplig-ambition-blev-prisad-innovation - 2026-05-03

Forskare kan nu slå fast att Maniitsoq-strukturen på sydvästra Grönland är en krater efter en jättemeteorit som slog ned för cirka tre miljarder år sedan. Studien, som bygger på analys av chockstrukturer i mineralet zirkon, bekräftar en omtvistad teori som lades fram redan 2012. Sedan jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan har en stor mängd meteoritnedslag varit avgörande för vår planets utvec

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/en-av-varldens-storsta-och-aldsta-meteoritkratrar-finns-pa-gronland - 2026-05-03

Med hjälp av hasselnötsskal som påträffats vid arkeologiska fyndplatser har forskare lyckats ta reda på hur det skånska landskapet utvecklats under de senaste 10 000 åren. Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. De flesta associerar kanske hasselnöten med den italienske konfekttillverkaren Pietro Ferrero som under 1940-talets ransonerin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hasselnoten-en-valsmakande-tidskapsel-som-skvallrar-om-landskapets-forandring - 2026-05-03

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2026-05-03

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-05-03

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-05-03